”Faktatext – sånt som är sant, såklart! Det vet väl alla? Texter som handlar om djur, platser eller människor. Om man vill veta något typ..”

Så beskriver en elev i årskurs vad faktatext är. Enkelt – eller? Vid ett första ögonkast kan det tyckas enkelt, eleven har ju koll. Eller?
Jag har stannat upp, precis där i faktaträsket och jag inser tillsammans med mina elever att faktatexter är så mycket mer än sanning.  I tidigare inlägg har jag visat hur vi använder faktagenren med ASL, du hittar inlägget här: faktatext_cirkelmodellen. Nu vill jag delge hur vi fördjupat oss och stannat upp just där, i faktatextens värld.

Det är många delar som behöver medvetandegöras och tränas när elever introduceras för faktatexter. En stor del i mitt arbete med SvA-elever är att lägga mycket tid och träning på den begreppsliga förmågan. Det gäller att hitta mängder av tillfällen där begreppen används i meningsfulla sammanhang, där eleven får laborera med begreppen och diskutera deras betydelse. Vanliga faktabegrepp finns synliga i klassrummet under rubriken ”expertord”. Det hjälper mig som pedagog att peka och påminnas om att använda begreppen så ofta jag får tillfälle och det blir visuellt för eleverna. I varje häfte som eleverna får med fakta har jag gjort en ordlista med ämnesspecifika ord. Se exemplet om humlan: Häfte om humlan

expord

Kanske låter det tjatigt men igenkänning ger så mycket – speciellt till våra elever som behöver extra anpassningar. Begreppet livscykel har inte varit helt enkelt för eleverna i årskurs ett. Vilken cykel? Vems liv? Mycket förvirring. Därför gör vi en uppgift till varje kryps livscykel. Ibland ritar vi, ibland dramatiserar vi och ibland berättar vi. Variation i hur vi gestaltar livscykeln men fortfarande igenkännande ATT vi lyfter begreppet livscykel och visualiserar.

nyckellivscykel  livscykelhjul

Vi har tillbringat många veckor för att bekanta oss med faktagenren. Vi möter den i olika sammanhang, i olika övningar och med olika innehåll. Vi har följt cirkelmodellen att först titta på begrepp, sedan titta på faktatexter, sedan skriva en gemensam för att slutligen skriva egna. Vi kan inte förutsätta att våra elever kan behärska en textgenre om vi inte visar, bryter ner och övar – tillsammans.

Cirkelmodellen

Titta och jämför
Eleverna har två och två fått titta på en faktabok och en skönlitterär bok.
Vad ser ni för skillnad?
Vad gör er säkra på att just detta är en faktabok och detta en skönlitterär?
Hur skiljer sig bilderna åt? (förklarande bilder, bildtexter, fotografier…)
Hur ser framsidorna ut?
Vad finns på första sidan? (Eleverna uppmärksammar snabbt att faktaböckerna oftast har en innehållsförteckning)

När eleverna suttit i par gör vi ett dokument via projektorn där vi sorterar in de olika egenskaperna under rubrikerna fakta och skönlitteratur.

litt

Läs och sortera
Vi har högläst den underbara boken ”krama aldrig en humla”. Efter att vi läst och skrivit om humlan så njöt vi av högläsning.
Boken är skönlitterär men har även ett avsnitt med fakta om humlor. I berättelsen finns också fakta inbakat. Jag skrev utvalda citat och laminerade. Eleverna fick sedan i uppgift att sortera meningarna under rubrikerna ”fakta” och ”skönlitteratur”. Det var jätteintressant att höra hur de i grupper använde analysförmågan genom att diskutera och sortera. Ett av citaten var ”humlan är snäll”. detta citat skapade långa och tänkvärda diskussioner. Är det fakta? Tycker vi lika? Motivera! Några elever menade att humlan är snäll eftersom den hjälper människor genom att pollinera så blommor blir till frukt. Någon menade att humlan inte är snäll för den sticks och det gör ont. Då berättade någon att det är ett försvar – alltså en instinkt, inte elakhet. Så passar den under fakta eller skönlitteratur? Delade meningar men eleverna visade förmågan att lyssna på varandra och i vissa fall omvärdera sina beslut när de hört andras motiveringar.

fakta9
Citat ur boken: Krama aldrig en humla

Läsläxa kopplad till fakta – förberedande för skrivuppgift
För att bli en hejare på faktatexter krävs mycket bekantskap med just faktatexter. På måndagen har eleverna fått faktatexter i läxa till torsdagen. Jag har gjort egna texter om olika kryp. Instruktionerna är desamma varje vecka – igenkänning är bra! Eleverna läser texten hemma flera gånger. De stryker under nyckelord och tittar om de olika delarna i sexfältaren (rubrik, klassificering, utseende, boplats, föda, ungar och övrigt) finns med. När de återvänder till skolan sitter de i mindre grupper och läser texten högt. Därefter få de vars en del av sexfältaren som de ska sammanställa. Då skriver eleverna ner alla sina nyckelord inom det området. På så sätt kan alla delta och de bekantar sig ytterligare med begrep.

Nästa steg är att vi gör en gemensam tankekarta på tavlan. Varje grupp delger sina nyckelord och jag renskriver tankekartan på dator.
Eleverna får sedan ut tankekartan och använder den när de sedan skriver sin faktatext om djuret de haft i läxa.

Jag ser en fördel att detta moment återkommit i flera veckor. Eleverna blir mer och mer säkra på att plocka ut nyckelord men också att skriva och använda tankekarta.

delatexten

fakta23
fakt8
Förslag på läxa-instruktioner: läxa_Kattugglan
Förslag på text i läxa: Häfte om humlan

Elevnära
Om du har möjlighet – titta dig omkring och se om du har något som kan användas för att skapa lust och intresse i undervisningen.
Låt eleverna vara med och styra. Några elever hittade en skadad humla på skolgården – vilket startskott för deras insektsintresse!
(Läs mer om humlan som skapade intresse här: humlan )

Jag plockade en fästing på min hund som jag tog med – vilken skräckblandad förtjusning. Det knackade på klassrumsdörren i flera dagar, ryktet hade spridigt sig – det fanns en levande fästing hos klass 1c! Det lilla skapar intresse, spänning och motivation.
Ikväll har jag grävt upp gråsuggor i rabatten – vem på bussen imorgon kan ana att jag har väskan full av gråsuggor?! 🙂

fästing2

 

VENN-diagram och begreppskartor
Det talas mycket om VENN-diagram men i vilken situation gör den sig bäst?
I ett elevnära sammanhang skulle jag svara!

Jag ser bättre resultat när jag använder VENN-diagrammet på något som eleverna är väl bekanta med. Som när vi ägnat mycket tid åt humlan respektive nyckelpigan. Det blev så mycket mer begrepp som skulle sorteras och eleverna kunde dra djupare slutsatser och se även de små likheterna och skillnaderna.

Även ett VENN-diagram behöver träning – återkommande, gemensamt och i par. Samtalet blir det viktiga – varför tycker du så? Hur vet du det? Vart hittade du den informationen?

När eleverna förstår principen med VENN-diagram så kan du med fördel övergå till begreppskartor (concept maps). Här kan eleverna sortera och se samband/relationer mellan olika begrepp. Jag återkommer med ett inlägg inom kort hur du kan använda begreppskartor för språkutveckling och sammanhang.

venn begreppskartor
VENN-diagram                                                    Begreppskarta 

 

Kreativt skapande
För att skapa ytterligare användning av begrepp och samtal så kopplar vi en skapande uppgift till de områden som vi använder. När vi läste om fästingen så använde vi crepepapper för att klippa ut fästingen. Hur ser den ut? Hur ska jag veta hur många ben den har? Just det, den klassificeras som ett spindeldjur och spindeldjur har åtta ben – ellerhur? Vi målade nyckelpigor på stenar – hur många prickar var det nu? Jag kommer att återkomma med tips på kreativa uppgifter kopplade till faktatexter.

textfästing 
nyckelstenar

 

På minibladet.se kan du läsa mer om hur jag ser på barn och faktatexter: minibladet_faktatext

 

Vi måste påminna oss om att eleverna behöver träning, massor av träning för att lyckas! En textgenre tar tid och måste få tid.
Det är vi pedagoger som skapar förutsättningarna och ibland måste vi våga stanna upp och ge utrymme för träning!
Vi blir inte bättre än de förutsättningar som ges.

 

 

Mer tips i vår facebookgrupp;   facebook
oppetklassrum.se