Demokrati i klassrummet – vad innebär det egentligen, på riktigt?

När det var val hade vi många engagerade diskussioner om demokrati. Eleverna i åk3 var väl medvetna om hur demokrati är utformat i vårt land. De kunde beskriva hur folkvalda representanter tar beslut i en rad olika frågor.

När jag frågar om begreppet demokrati i klassrummet får jag svaret att ”alla bestämmer”. Något överraskande, så jag blev nyfiken på hur eleverna resonerade.

Lärare:Är det en demokrati i klassrummet att alla bestämmer?
Elever: Ja!
Lärare: Bestämmer alla lika mycket i klassrummet?
Elev1: Ja! Faktiskt… tycker jag.. men ibland lärarna lite mer.
Elev2: Fast det ska de ju..
Elev3: De kan ju inte hålla med om allt.
Elev1: Hm demokrati?Alla får vara med… Det är bra i vår klass för vi får bestämma.
Lärare: Vad är det ni får bestämma om?
Elev1: vad vi vill göra
Lärare: Hur vet ni vad bara läraren får bestämma?
Elev1: hmm…. jag vet men jag kan inte förklara 

Jag kunde inte släppa tanken – talar vi om samma sak? Det outtalade, den tysta överenskommelsen – vilken är det? Vilka mandat har jag som pedagog för att vara ledare? Hur vet eleverna var de har mer eller mindre inflytande, rätt att ta beslut eller i vilka frågor de saknar mandat att besluta? Läraren ska inte bestämma allt skriver en elev – men varför har vi svårt sätta ord på vem som får bestämma vad?

Landau (2009) som forskat kring det demokratiska klassrummet uttrycker sig såhär:

”Västvärldens läroplaner har oftare en demokratisk ansats som ibland missförståtts tillexempel som att eleverna helt och hållet skulle dominera beslut”

Från auktoritär styrning och struktur i skolan blev växlingen till en skola, byggd på demokratiska tankar stor och vi talar förvånansvärt lite om just den växlingen. Hur ska vi lyckas med vårt ledarskap om vi säger att demokrati betyder att alla bestämmer? Jag förespråkar definitivt inte den autoritära ledaren som förr, däremot efterlyser jag den tydliga ledaren för nu.

Vårt ledarskap behöver omförhandlas, det behöver bli uttalat och anpassas till det behov verksamheten har idag. Vi är i en brytningstid, det skapar förvirring i ledarskapet. Att vara sträng och auktoritär ses som något negativt – vilka ord sätter vi istället på ledaren idag då? Från ett tydligt definierat ledarskap till ett ledarskap utan definition – vad blir konsekvensen?

Vi hade ett fantastiskt samtal om ledarskap och demokrati i elevgruppen. Eleverna och jag – tillsammans satte vi ord på vem som har mandat att besluta vad – hur vi kan få så stort elevinflytande som möjligt utan att förlora pedagogen som ledare.

Det är vi ledare – som har största ansvaret för att ge våra elever förutsättningar att förstå det demokratiska klassrummet. När vi alla vet förutsättningarna och ramarna – det är då vi kan ha en hållbar demokrati där elevinflytandet kan ta maximal plats.